Inför varje val öppnar partierna de stora valfläskcisternerna och låter fettet flöda över folket. Well, enough of that. No more. Jag tänker inte sitta där om två år, en kylig novemberdag med snålblåst och sidregn och undra: Varför i helvete röstade jag på er? Varför gjorde jag det? Och varför röstade jag på er igen? Jag är medveten om att det är omöjligt att genomföra allt man lovar, men det tar inte bort dumheten man känner inför det faktum att man gick på dem igen. Löftena. Och alla dessa utspel man måste försvara så fort samtalsämnet kommer in på politik – skyller jag dig för minsta felsteg det parti du la din röst på begår?
Med det sagt – det är ändå viktigt att gå och rösta. Den demokratiska processen, och så vidare. Det är ännu viktigare nu när ett parti som många anser vara odemokratiskt (vilket bara det kräver en så stor facepalm att hela internet skulle riskera att falla ner i ett så djupt svart hål av självironi att det inte ens går att mäta) är på väg in i riskdagen. Vet ni vad? Jag har inga problem med det. Om det är vad folket vill, ske således demokratins vilja. Folk måste för övrigt lära sig att läsa partiernas program ordentligt. Jag håller verkligen inte med Sverigedemokraterna i deras åsikter, men jag är trött på att höra dem förvanskas och groteskifieras av sinnessvaga lowlifes som inte förmår uppbringa en originell tanke bortom det massmedia, etablissemanget och Den Stora Massan matar dem med. Vad gäller Sverigedemokraterna och fördömandet av dem är svensken i gemen sannerligen socialdemokrat.
Jag orkar inte skriva mer. Jag är fortfarande för sjuk.