Nyårsafton. Jag sprejar på en gammal parfym jag hittar i badrumsskåpet och som jag fått av en vän för länge sen. Några minuter senare slår det mig att jag luktar som min gamle högstadielärare i tyska, Allan. Inget fel i det; det var en hyvens karl, och en bidragande faktor till utvecklingen av mitt språkintresse. Jag funderar på om det kan vara Old Spice (står inget på flaskan). Old Spice ska ju vara the go to-doft när det gäller herrparfymer. Men jag är för ung för att ha någon egentlig egen relation till parfymen.
Senare: Min mor har på sig någon parfym som har en svag biton av dill. Inte alls oangenämt. Men märkligt.