Jag upptäckte nyss att jag gått omkring med kalsongerna bak och fram hela dagen. Om det inte är så att de vänt på sig helt själva på något magiskt sätt. Men kanske har det något att göra med att dagen känts extra stressig?

Fick en kommentar på förra inlägget som jag tror är från mannen som gjorde min bok möjlig. Tydligen hade han (och jag) fått ett omnämnande i Göteborgs-Tidningen i slutet av december förra året. Krönikören hade sett redaktören för boken sälja den på gatan i Göteborg och kommenterat. Ove Haugen, som skribenten heter, tycker tydligen att titeln är bra, men att den skulle kunna vara ”namnet på SD:s partiprogram”. Ironin i detta.